Hoppa till innehåll

Virus

När du blir förkyld eller ligger sjuk i influensa, betyder det att kroppen är angripet av virus. Men vad är virus egentligen? Virus är mycket små parasiter som finns överallt i vår omgivning och specialiserar sig på att invadera celler hos levande organismer, där de sedan förökar sig.

Innehåll

Vad är virus?

Det finns över 600 virus som kan orsaka infektioner hos människor och bland dem är det ungefär 200 som infekterar näsa och svalg. Den vanligaste orsaken till förkylning är rhinoviruset, som finns i minst 150 varianter. Andra vanliga förkylningsvirus är coronavirus, parainfluensavirus, influensavirus och RSV. Mer än hälften av alla barn under ett år och en majoritet av alla tvååringar har haft minst en RSV-infektion. Influensavirus brukar delas in i typ A, B och C, vilka i sin tur delas in i flera undergrupper. Typ A och B är de som orsakar epidemier hos människor, så kallad säsongsinfluensa. 

Hur smittar virus?

Förkylningsvirus kan smitta både genom direktkontakt, till exempel genom att du skakar hand med en smittad person, och indirekt kontakt efter att du tar i någonting som berörts av en sjuk person som haft virus på händerna.  

Virus kan överleva upp till ett halvt dygn på hårda ytor som bord, dörrhandtag och mobiltelefoner, medan de inte klarar sig riktigt lika länge på hud och mjuka ytor som kläder. Du kan också bli smittad av virus när en infekterad person nyser eller hostar på mycket nära håll och luften fylls av pyttesmå virusfyllda vätskedroppar, något som kallas för droppsmitta. 

Till skillnad från bakterier kan inte virus föröka sig själva, utan är helt beroende av att haka på en värd med levande celler för att överleva. Virus smittar i regel snabbt och är särskilt smittsamma de första dagarna efter smittotillfället, delvis på grund av att den som bär på viruset inte alltid vet om det utan sprider det ovetandes. Förkylningar smittar också lättare under vinterhalvåret, när vi tillbringar mer tid inomhus. 

Vad är Bakterier?  

Bakterier är mycket små, encelliga organismer som finns överallt, både i kroppen och i vår omgivning. De förökar sig snabbt genom delning och är mycket anpassningsbara, vilket betyder att de kan leva i extrema miljöer där det inte finns något annat liv. I människokroppen finns ungefär tio gånger fler bakterier än mänskliga celler, bland annat på huden, i mag-tarmkanalen, i munhålan och på könsorganen. De flesta bakterier är bra för oss och bidrar till att skydda kroppen mot infektioner genom att de tränger undan skadliga bakterier och stimulerar immunförsvaret. I tarmarna lever till exempel en mängd godartade bakterier som hjälper oss att ta upp näringsämnen i maten och producerar ämnen som är viktiga för att kroppen ska fungera normalt. Bakterierna i tarmen brukar kallas för mikrobiotan och betraktas i dag av många forskare som ett eget organ.  

Tyvärr finns det också en del bakterier som kan orsaka sjukdomar, så kallade patogena bakterier. Borrelia, kikhosta, tuberkulos, klamydia, pneumokocker och salmonella är några exempel på bakteriesjukdomar.     

Vad är skillnaden på bakterier och virus?  

Både virus och bakterier kan göra oss sjuka genom att infektera kroppen och de smittar på i stort sett samma sätt. Men det är också mycket som skiljer dem åt. Bakterier är större än virus och kan leva och frodas i stort sett var som helst, medan virus bara kan föröka sig genom att invadera levande celler. Bakterieinfektioner och virusinfektioner behandlas också på olika sätt. Det finns färre mediciner mot virussjukdomar och medan antibiotika är effektivt mot bakterier är det helt verkningslöst mot virus. Däremot går det att vaccinera sig mot vissa virus. 

This site is registered on wpml.org as a development site.